Ungarna fick småpresenter idag och i Treans var det en Violettatidning som inkluderade två halsband. På vardera berlocken stod det BFF.
Trean jublade och sade genast: "Åh då skall S få den ena, för hon älskar Violetta."
...men en stund senare så kom hon in till mig i köket och sade: "Den här skall du få!! För du är min bästa vän." och så hängde hon smycket runt min hals.
Åååh min älskade lilla stora Gullepluttan, jag är så tokkär i dig.
Lite skoj var det också med Fyrans present.
Varje dag i två veckors tid så har hon stannat till precis innanför dörren på ica och klappat på en av Nallebjörnarna som funnits i Alla-hjärtans-ståndet. Så tänkte hon göra även idag...MEN alla björnar var slut!!! Åh vilken besvikelse när hon konstaterade att "Määäh ingen björn kvar??!!"
...bara det att jag hade köpt den nästsista redan igår... Så det blev glada miner när hon packade upp det lilla prickiga paketet efter middagen.
En lugn dag för övrigt.
Lite babbelfika och Ungarna fick leka en stund.
Annars en lugn hemmahelg.
Planen var från början en bortahelg, men med senaste tidens sjukor som bara gått runt och runt och runt och som kulminerade i slemhostekräkningar för Femman, öroninflammation hos Trean, feber för Fyran och begynnande slemhosta hos Tvåan... så vågade jag inte boka biljetter för att åka 9 timmar enkel resa med tåg/buss till ett dop. Jag var såååååååå lyckligt glad över att bli tillfrågad om jag ville bli fadder åt de mest ljuvliga små tvillingar, men det gick bara inte att resa dit. Men så kan det vara. Livet kommer emellan. Det är tur att familjen har några barn allaredan de också, så de förstod.
Idag fick vi även hemleverans av kläder via mormor. Morbrors flickvän har en givmild mamma och småsyskon som rensat sina garderober. Och de hade frågat lite försiktigt om Trean kanske behövde och ville ha?
Självklart svarade jag, så idag kom mormor fullastad med flera papperskassar.
Och WOW vilka kläder!!
De såg helt sprillans nya ut och Trean blev sååååååå himla fin. För att inte tala om STOR.
Gu' hon växte flera centimeter och månader på en sekund.
Riktigt coola och tuffa men samtidigt mjuka och sköna kläder att leka och spralla runt i.
Oj så glad hon blev.
Och jag blev så där lyckligt tacksam och rörd över att bli tänkt på.
...för det kanske inte är så himla roligt för Trean att ärva precis allt av sina två Storebröder...de är inte så inne på paljettshorts och glitterstrumpbyxor. De har sina egna stilar - utan att bry sig om vad som är trendigt eller inne på skolan - men även Trean har sin egna smak. Och den sammanföll väldigt väl med kassarnas innehåll.
Tusentusentusentack från djupet av mitt hjärta.
Trean konstaterade på fullt allvar:
"De här kläderna kommer jag behålla för alltid. Jag kommer spara dem till mina barn. Och när de blir vuxna kan de ge till sina barn..."
Sedan ringde hon morbror och hans tjej och tackade.
Och nu kan Treans gamla kläder gå till andra som behöver, både i vår omgivning och till andra.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar